En miljard baht och en mördar maskin från Australien
Ibland kan man tycka att man verkligen har hamnat på andra sidan jorden om man då tänker på kulturen, maten och geckoödlor som springer och bajsar i taket. Men när man sitter på en restaurang och får se 20 koreaner bli bortforslade från hotellet på andra sidan gatan, tillsamans med bagage, för att sedan får reda på att de svindlat folk på sammanlagt en miljard baht då vet man att man befinner sig på exakt samma jordklot som man alltid gjort. Det är det klassiska lurendrejeriet som man är van vid i Sverige; Här kommer ett brev från din bank, tyvärr har det blivit strul med våran databas och behöver nu ditt kontonummer för att rätta till saker igen. Det kommer kosta en liten avgift dessutom.... Nå väl, när vi satt där på restaurangen, som egentligen är ett hål i väggen, och såg två minibussar fulla med folk åka förbi tillsammans med poliseskort så intfräffade iaf i mina ögon något väldigt komiskt. Polisen som hade befäl över operationen hoppade av sin moppe och gick fram till disken där han hämtade ut den sista grillade ankan som stället hade. Eftersom farbror blå nu hade gjort ett stort tillslag så skulle det såklart firas.
Det är inte särskilt bråda dagar för min del här i Kamala. Tiden går trots det väldigt fort. Vi bestämde oss häromdagen att följa med Alec, inte helt hundra på hur han stavar sitt namn, till Patong och kolla in Thaiboxningen. Ungefär tre gånger i veckan kan man beskåda allt från pojkar runt sju år till damer uppåt 40 banka skiten ur varandra. Och det var just vad denna aftonen hade att erbjuda. Plus en titelmatch mellan två herrar som inte var särskilt imponerande. I Sverige samlar en del ungar på frimärken, i det här landet delar de ut fläskläppar i en ring påhejade av 300 västerlänningar. Kontraster. Spektaklet började vid klockan nio men vi var vid arenan redan vid åtta. Biljetterna kostade mer än vad vi hade räknat med. Så med endast lite damm kvar i plånboken beslutade vi oss för att följa med Alec till Phuket town för att inhandla tre frusna ankor (killen äger hål-i-väggen-stället jag pratade om innan). Väl tillbaka vid arenan forfarande i god tid intog vi våra platser tre trappor upp vid sidan av ringen. Kvällen inleddes med två pojkmatcher som följdes upp av några i en lite tyngre viktklass. Den femte matchen bestod av en dam som såg ut att vara runt 40 och med ben som trästockar från Australien och en något yngre kvinna från Thailand. Jag trodde i mitt stilla sinne att tjejen från Thailand skulle trötta ut the lady from the land down under. Men ack vad fel jag hade. Matchen slutade redan i andra ronden, då var Miss Thailand blå i ansiktet.
Det är helt klart underhållande att se men det är mycket pengar att hosta upp varje gång så det kommer nog bli glest mellan gångerna.
Igår for min kära flickvän till Kuala Lumpur, där skall det ordnas med arbetsvisum plus en liten minisemester med Maria. Jag tog mig igår kväll hem till familjen Kiesbye Scholtyssek, där jag och David kollade in två filmer som tyvärr inte var något vidare. Land of the lost och Reeker. En varningens finger för båda två!


Det är inte särskilt bråda dagar för min del här i Kamala. Tiden går trots det väldigt fort. Vi bestämde oss häromdagen att följa med Alec, inte helt hundra på hur han stavar sitt namn, till Patong och kolla in Thaiboxningen. Ungefär tre gånger i veckan kan man beskåda allt från pojkar runt sju år till damer uppåt 40 banka skiten ur varandra. Och det var just vad denna aftonen hade att erbjuda. Plus en titelmatch mellan två herrar som inte var särskilt imponerande. I Sverige samlar en del ungar på frimärken, i det här landet delar de ut fläskläppar i en ring påhejade av 300 västerlänningar. Kontraster. Spektaklet började vid klockan nio men vi var vid arenan redan vid åtta. Biljetterna kostade mer än vad vi hade räknat med. Så med endast lite damm kvar i plånboken beslutade vi oss för att följa med Alec till Phuket town för att inhandla tre frusna ankor (killen äger hål-i-väggen-stället jag pratade om innan). Väl tillbaka vid arenan forfarande i god tid intog vi våra platser tre trappor upp vid sidan av ringen. Kvällen inleddes med två pojkmatcher som följdes upp av några i en lite tyngre viktklass. Den femte matchen bestod av en dam som såg ut att vara runt 40 och med ben som trästockar från Australien och en något yngre kvinna från Thailand. Jag trodde i mitt stilla sinne att tjejen från Thailand skulle trötta ut the lady from the land down under. Men ack vad fel jag hade. Matchen slutade redan i andra ronden, då var Miss Thailand blå i ansiktet.
Det är helt klart underhållande att se men det är mycket pengar att hosta upp varje gång så det kommer nog bli glest mellan gångerna.
Igår for min kära flickvän till Kuala Lumpur, där skall det ordnas med arbetsvisum plus en liten minisemester med Maria. Jag tog mig igår kväll hem till familjen Kiesbye Scholtyssek, där jag och David kollade in två filmer som tyvärr inte var något vidare. Land of the lost och Reeker. En varningens finger för båda två!


Kommentarer
Trackback